UNPLUGGED08

När man ska ha en relation med någon, det kvittar vilken. Vänskap eller mer så fins det alltid så jääävla många kommunikationssvårigheter för  mig och personen imellan. Man ska ha en konversation man ska umgås, irritationen nalkas när den ena med psyk vill irritera den andra. Då jag märker att någon försöker psyka mig blir jag isdrottningen. Jag vill ha ihjäl personen men ett snabbt yxhugg i huvet. Klyva ansiktet mitt itu. Snabbt och skoningslöst. Sen vill jag gröpa ur hjärnan och använda den gråa substansen som spakel i vårt sprickande tak. Sen vill jag ta en glödgad påle och köra upp i röven på personen. Är jag psyk? Kanske reagerar jag såhär för jag själv psykar folk jag försöker påbörja en relation med. Vill de också använda min hjärnsubstans i hushållsbestyr eller är det bara jag som tänker såhär... måste nog fundera lite på det här...